k!ckankristin

Under den sista halvimmen som återstod utav jobbadagen kände jag hur migränen började komma. Fan, tänkte jag. Fort hem, ta en tablett, dra täcket över huvudet och hoppas på att jag hinner somna innen den bryter ut helt.. Suck.

Men så var jag tvungen att åka till Mormor för att hämta Mammas bilnycklar, och sedan lämna mina där. Vi måste byta bil, eftersom hon ska köra min till Strömstad så att jag kan få mina nybeställda bilnycklar, som ska kodas till låset.. Ja, i alla fall. När jag var på väg ut ifrån Mormor igen så mötte jag en liten tant som satt i rullstol. Hon frågade försiktigt om jag kunde hjälpa henne att hålla upp dörren. Jag tittade på de lilla tanten i rullstol som hade amputerat båda benen. Som om det inte vore nog, så började det ösregna också. Självklart! Sa jag och började rulla stolen emot dörren.
När hon tackade för hjälpen och jag var på väg att gå, såg jag att hon verkade ha problem med tröskeln. Så jag satte igång att putta igen. Men shit, fick stå där ett bra tag och försöka lirka in de små hjulen som ständigt satte sig på tvären. När vi tillslut kom igenom dörren verkade hon helt plötsligt väldigt förvirrad och visste inte riktigt om hon kommit rätt. Det visade sig att hon skulle hälsa på en annan tant, men hon kunde inte ens plinga på ringklockan med de darriga små händerna. Så jag fick hjälpa henne med det också.
Wow, har nog aldrig sett två så glada tanter förut, när dörren väl öppnades. Så tacksamma! Den lilla tanten i rullstol var nära på gråt. Och jag med faktiskt. De såg verkligen överlyckliga ut, som om jag hade räddat livet på dem eller nåt. Fina tanter det där!

Puuh, det var ju en ren slump att jag skulle gå där precis då. Vad hade hänt om jag gått förbi 5 minuter tidigare. Hade den lilla tanten fått sitta där ute i ösregnet och försökt ta sig in genom porten? Jag menar, det var ju knappt så att jag klarade att få in rullstolen där.. Jösses, hoppas nu hon tog sig hem välbehållen i alla fall.

Men grejen är att när jag satte mig i bilen så var migränen borta. Puts väck! Satte belåtet på stereon och möttes utav Gerard Ways sköna röst. Jaaa! Stereon i min bil är ju paj, så de senaste månaderna har jag tvingats lyssna på radiomusik. Svensk reggie, på skånska! Är så jävla trött på det nu att jag snart slänger ut hela stereon genom rutan! Så jag vet inte när jag körde bil och lyssnade på min musik senast.. Faktiskt lite stolt över att Mamma lyssnar på mina skivor.

Haha, de där två händelserna gjorde i alla fall min dag :D!